Träningsdagboken 1-3 oktober 2014
Vilket härligt flow jag har! Kan det vara Givarfredagarna som börjar ge karma? Ni har väl inte glömt bort dem?
I onsdags hade jag lite lätt träningsvärk i benen efter att ha testat mitt uppläggs två pass med Björn i tisdags. Träningsvärk. Av att testa övningarna? Mm. Klent är det. Men jag tog mig ändå ut på backintervaller. Planen är att köra varje vecka med Team Nordic Trail i Skatås, men jag skulle tvätta på kvällen och ville få så mycket hemmatid som möjligt så jag höll mig i närheten av hemmet. Tassade igång långsamt och försökte hålla mig över 6-minuterstempo på uppjoggen. När jag uppjoggat i två kilometer tog jag backarna. Hua.
Ja, det där är den korta backen. Tar slut i gläntan däruppe. En veva uppför i maxfart. Gå ner. Sedan tog jag den där backen igen – fast fortsatte typ dubbelt så långt, med tempo ”så att jag orkar jogga hela vägen upp”. Gå ner. Sen kort backe i maxfart. Gå ner. Sen lång backe i lågt tempo. Gå ner. Nedanför mötte jag min sambo och hunden som var ute och gick. Hunden fick följa med på sista intervallen upp för backen. Han drog iväg lite för snabbt i början men jag tog honom på slutet. Han ville lägga av efter 2/3 av backen så sista biten fick jag pusha honom. Sen gick vi ner igen. De fortsatte att promenera och jag tog två kilometers nerjogg. Helt slut i benen. Vaderna var stela som sten. Baksidan av låren var trötta. Rumpan var lite seg. Men hur skönt var det inte att komma hem, ta en lång, varm dusch och sen äta överchilliad linsgryta med vitt bröd till och mysa med hunden i soffan? Typ gudomligt.
Igår hade jag vilodag. Stela ben fick rullas ganska länge och så körde jag mitt ”prehab-pass” på kvällen. Det pass som jag ska göra fyra gånger i veckan, tar cirka en kvart och fokuserar på att stärka upp de områden där jag är klen. Det var gårdagens träning. Inte inget men inget jättejobbigt. Gick och la mig klockan 21 istället.
Imorse var jag uppe klockan 4:50. I med kaffe och ut till gymmet. Ovant! Väl på gymmet körde jag mina fyra övningar. Även de där jäkla utfallen utan vikt var svinigt jobbiga. Men när jag fokuserar på att rätt muskler ska jobba, höften inte ska försvinna iväg, hålla balansen, suga in magen och allt på samma gång och försöka att göra rörelsen i rätt takt… Då är det ändå jobbigt! Jag känner mig ju som tant Agda på 85 år när jag står där och trevar mig fram med balans och fokus. Men det är värt. Det kommer att göra skillnad längre fram. Så jag trevar på…
Idag var det också min tur att ta lunchpromenaden med hunden, så där fick jag en halvtimme i off-trail. Vi har roligast där och det finns korta off-trailsträckor (upp och nedför ett berg) nära vår lägenhet. Så vi gick där i 45 minuter. Upp och ner, ner och upp. Efter jobbet var det dags för mitt andra styrkepass för löparkroppen. Överkroppen. Bröstrygg och mage. Stabilitet. Fokus. Tre övningar. Den sista svider rejält i magen. Pik på boll. Fy farao! Om jag tyckte att bollindrag var jobbiga så har den övningen fått konkurrens. Vilket såklart är bra. Utmanande övningar är bra. När jag kom hem och skulle laga mat ville magen knappt stå upp. Bra jobb! Frågan är hur magövningen i "prehab-passet" går ikväll? Återstår att se. Håller mig nog i soffan någon timme till. Sen gör jag det innan jag flyttar över till sängen..
Jag fick även ett supertrevligt mail idag. Snacka om flow!
