Jennifers träning

Träningsdagbok och tankar om träning och kost!

Träningsdagboken 30 maj 2013

Publicerad 2013-05-30 17:43:00 i Träning,

Det är inte ofta jag ska transportera mig långa sträckor. Detta tack vare att jag bor hyfsat centralt, enligt mig. Jag har cirka fem kilometer in till centrala Göteborg. Därför känner jag att inte behöver ett spårvagnskort. Eller ja, ett spårvagnskort har jag ju såklart, men inte ett månadskort där jag kan åka hur mycket jag vill till en förbestämd summa pengar. Jag har ett kort där jag betalar varje gång jag åker spårvagn. Detta får mig att tänka till över hur jag tar mig runt i stan. "Är det värt 20 kronor att ta vagnen just nu?" Många bäckar små.

Jag går väldigt mycket när jag ska ta mig mindre än två kilometer åt gången. Är det längre försöker jag planera så att jag kan springa dit eller därifrån. Det kräver som sagt lite planering men det är sällan omöjligt. Jag ska investera i en riktigt bra löparryggsäck när jag åker till New York nästa vecka. Det är svårt för en tjej som väger 50 kilo och är 155 centimeter lång att hitta en ryggsäck som sitter bra. Men på något sätt ska jag hitta en och jag tänker ta mig energi att leta ordentligt i USA. En löparryggsäck underlättar ju verkligen planeringen och gör det hela mer flexibelt!

Dessutom är det ju inte ofta det går fortare att ta vagnen kortare sträckor. Speciellt inte i rusningstrafik, i alla fall inte om man ska genom Brunnsparken. Andra fördelar förutom att det går snabbare att gå än åka vagn är bland annat att man kommer fram dit man ska i ett piggt och vaket tillstånd. Ni som åker till jobbet ibland och går, springer eller cyklar andra dagar har säkert känt skillnaden. De daga ni tar fötterna till jobbet är ni vakna från att ni kliver innanför dörren, men de dagar ni sitter och halvsover på vägen in tar det ett tag innan ni kommer igång med jobbet och ännu längre innan ni känner er pigga. Rätt eller fel?

 

Ibland kan jag bli lite trött på "lata" människor. Visst ska man passa sig för att anta saker om människor man aldrig sett innan. Jag åker ju också spårvagn ibland. Ibland har jag tagit vagnen en hållplats. Ingen har ju rätt att anta saker om mig för det. Men. En del människor tar ju faktiskt alltid vagnen en hållplats istället för att gå. En del människor tar bilen 500 meter för att handla eller lämna på dagis. En del människor verkar helt enkelt tycka illa om att röra på sig. Och de är inte sämre människor för det. Men det är tråkigt. Det är tråkigt att de inte är som jag? Nej. Det är tråkigt att de inte känner det sköna som jag känner när jag tar mig runt på mina fötter och ben. Det är tråkigt att de inte känner skillnaden i energi mellan att gå istället för att ta vagnen. Det är tråigt att om de känner skillnaden inte unnar sig att må bättre! Det är tråkigt.

 

Vi är gjorda för att röra på oss. Kroppen tycker om att bli använd. Personligen sover jag bättre, äter bättre och är många gånger mer effektiv när jag lever aktivt än i perioder av inaktivitet.

För övrigt var det underbart att springa idag. Runt 22 grader varmt och solsken. Jag provade att andas genom näsan under alla 5,4 kilometerna. Det var helt okej. Lite svårt att springa snabbt, i backen och få upp pulsen högt. Kroppen ville inte riktigt det. Dessutom har jag fortfarande megaont i vänstra halvan av "lungan". Det är som att springa med konstant håll, men det gör bara ont på en fläck. Samma fläck som högg till när jag hostade en dag för två veckor sedan. Jag funderar på om det är någon sorts muskelbristning? Det gör även ont när jag går lite för snabbt...

Well, nu är det dags för mig att inte göra ett endaste dugg igen. Det är också väldigt trevligt!

Träningsdagboken 27 maj 2013

Publicerad 2013-05-27 17:41:00 i Träning,

Idag har jag sprungit hem från jobbet. För att vara på den säkra sidan tog jag vägen jag hittar, det vill säga via vattnet och Gullbergsvass. Den vägen är det 5,7 kilometer hem. Jag gick ut så sjukt hårt! Det var ju så himla kul att äntligen kunna transportlöpa hem. Men efter en kilometer hade jag en puls på 191 bpm och mådde inte alls bra. Så jag fick tagga ner och dras med håll hela vägen hem. Inte alls roligt att bromsa hela vägen hem för att kroppen inte pallar. Men så är det. Jag har glömt hur mitt vanliga tempo känns, och humöret är bättre än konditionen.

 

 

 

Jaja. Snittiderna blev ju ändå helt okej. Och det där med att hålla jämnt tempo kommer jag tillbaka till. Jag är inte heller helt nöjd med detta skavsår...

 

 

Nu ska jag försöka masa mig in i duschen (som kommer att göra ont på skavsåret...) och sedan fixa middag. Sedan packa veckoväskan och åka in med den till jobbet. Underbara transportlöpning - här kommer jag!

Träningsdagboken 24 maj 2013

Publicerad 2013-05-24 17:31:00 i Träning,

Premiär efter femton (!) dagars vila med sjukdom. Och det passar jag på att göra på landet, i skogen, på äkta trailspår med mamma och hennes sambo som sällskap. Tjoho! Om det enda jag har att klaga på är myggen - då är det bra löpning!

Jag trotsade för övrigt dessa skavsår som jag fick igår...

 

 

Tack Klas för skavsårsplåstren! Det kändes knappt att springa.

Så himla trevlig kväll. Kanske 12 grader varmt, solsken och nästan vindstilla. När jag kunde välja mellan att springa 500 meter tillbaka hem, (efter tre kilometer) eller haka på de andra på fyra kilometer till var valet ganska lätt. Det kändes så himla bra ändå!

 

 

Nu ska jag vila i två dagar. Eller vila och vila. Jag ska umgås med vänner och familj. Inte träna. Men nästa vecka kan jag nog börja om lite lätt och veckan efter den sticker jag till New York och springer i Central Park. Åh, vilket härligt liv jag lever ändå. Älskar't!

 

Over & out från Roslagens famn på den blommande ö!

Om

Min profilbild

Jennifer

Tränar, främst löpning och styrka. Jag vill öka distans, hastighet, springa off-trail och bli superstark.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela