Jennifers träning

Träningsdagbok och tankar om träning och kost!

Positivt tänkande...

Publicerad 2012-03-29 09:39:00 i Träning,

Såhär en torsdagsmorgon när jag känner mig hyfsat glad och positiv passar jag på att printa ner lite positiva tankar - att spara till sämre dagar som jag vet kommer lite då och då. Och just de här fem veckorna som är kvar kommer jag att behöva komma ihåg att det finns, kanske inte positiva men mindre negativa, saker med det som hänt, att komma ihåg!

Ett; Jag blir grymt stark i hela vänsterbenet, från vaden upp till rumpan. Detta är benet jag lägger min tyngd på när jag sparkar rundsparkar. Det kan aldrig dålig att vara svag i det benet.
Två; Jag borde få bättre balans så som jag vänder och vrider mig medan jag bara står på vänsterbenet. Det vill säga - jag borde bli bättre på att hålla balansen i rundsparkarna dessutom.
Tre; Jag har bevisat för mig själv att jag vågar operera mig och att jag (nog) är vuxen eftersom jag gör saker jag ska för att det är det bästa på lång sikt. Fast rädd är jag... Men det står inte ivägen för mig.
Fyra; Det är en psykisk utmaning. Detta utmanar mitt träningsfreak och mitt extrema behov av träning. Det utmanar mig i att inte tappa motivationen och att hitta andra övningar jag kan göra. Men framför allt tvingas jag att ta det lugnt och vara stilla en period. Det är en utmaning att acceptera detta och att få ner mina signaler i hjärnan så att jag fortfarande funkar trots att kroppen, och därmed hjärnans signaler, får långt ifrån den träning den behöver.
Fem; Jag tvingas be om hjälp, och jag får släppa massor av stolthet. Hoppas att folk i min närhet står ut i fem veckor till - jag är en mycket bättre person efter det. Inte alls lika krävande och antagligen mycket gladare...


Näe - om jag skulle dricka upp kaffet, göra situps, dammsuga och sen ta en dusch kanske? Ikväll ska jag försöka ta mig in till stan. Wish me luck och håll tummarna för att jag hinner med spårvagnar och bussar!

Så var jag opererad...

Publicerad 2012-03-23 14:57:00 i Träning,

Jahapp, så var man opererad också. Sjukskriven till och med den andra april och ingen flygning till Stockholm den första. Till den som funderar kring om man kan flyga om man är gipsad kan jag meddela att jag fått okej från läkare att flyga eftersom jag går på (ska gå på men gör inte) blodförtunnande medicin och bara ska flyga en kort sträcka.
Men, som sagt. Opererad. Det var inte så farligt som jag tänkt det. Gjorde dock galet ont på kvällen och igår när bedövningen hade släppt. Då knaprade jag istället smärtstillande som jag mår illa av. Idag är det bättre.
Jag kan dock inte ta mina sprutor som ska tunna blodet. Men jag, amatören som inte vet ett skräp, tror inte att det är så jättehög risk för blodpropp så jag är ganska lugn. Nu börjar jag kunna röra på foten utan att skrika av smärta så nu cirkulerar det ju blod dit ner på regenbunden basis.
Jag har fått en metallplatta och skruvar inskruvade i vristen. Den ska sitta där tills jag dör eller tills jag får besvär av den. Gipset ska sitta i tre veckor, sen ska jag tillbaka och byta gips och sedan gå med det i ytterlgare tre veckor. Inte ett dugg frustrerande eller jobbigt....

Annars då?
Jag jobbar i den takt jag orkar hemifrån. Gör det mest akuta och sen det jag orkar. Moster Elin kommer ner och hälsar på mig i helgen. Hon ska få handla åt mig, hoppas att hon ställer upp på det.
Kollegorna i Sthlm skickade en liten påse godis och kort om att jag ska krya på mig. Himla gulligt!
Det är inte alls fint väder och jag vill inte alls gå ut under den klarblåa himlen och sitta i de ungefärliga 15 plusgrader som råder. Nej, varför skulle jag vilja det? Kanske blir så imorgon dock. Med moster. En kort bit måste jag ju orka med att promenixa...

Nu ska jag fortsätta kolla på dåliga svenska kriminalfilmer för det är det jag gör när jag är sjuk.
Over & out.

Bruten fotled

Publicerad 2012-03-19 19:55:00 i Träning,

Jahapp!
Det var ju just snyggt...

Igår åkte jag till sjukhuset och fick veta att benet runt fotknölen är brutet på två ställen och fotleden har gått av.
Episkt.

På onsdag morgon blir det operation och sedan gips i ungefär sex veckor.

Inget Göteborgsvarv. Inget Muay Thai. Inget liv.
Försöker hindra ångesten. Försöker acceptera kryckor. Försöker att inte gripas av panik.

Ja. Så kommer jag att leva nu. Hejdå träningsdagbok. Hej städad lägenhet och massor av lagad mat. Hur jag ska kunna bära hem den blir ju också ett mysterium. Och hur jag ska lyckas flyga med kryckor... Får man det? Hm. Jaja. Massor att lösa.

Crap.

Om

Min profilbild

Jennifer

Tränar, främst löpning och styrka. Jag vill öka distans, hastighet, springa off-trail och bli superstark.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela