Jennifers träning

Träningsdagbok och tankar om träning och kost!

Snyggon på gymmet

Publicerad 2013-11-17 13:28:00 i Träning,

De där som är stylade på gymmet. Som matchar. Som sätter upp håret. Som sminkar sig.

Som ny på gymmet kunde jag bli lite, i brist på annat ord, irriterad över dessa kvinnor. Måste man verkligen matcha kläderna och asscessorarerna? Är inte det lite löjligt? Vi ska ju faktiskt bara träna här! Sluta försöka vara snygg och matchande i din kläder och fokusera på träningen, för bövelen!

Jag gymmade mer och mer med tiden. När man tränar ofta utan att ha tvättmaskin, eller annars också, behöver man mycket träningskläder. De går så att säga åt i en rafflande takt. När jag köper nya träningskläder att ha på gymmet köper jag i färger och modeller som passar med mina skor och andra plagg. När jag köpte gymhandskar köpte jag ett par som även de matchar mina skor. Varför inte? Jag har börjat omvärdera dessa "snygga" gymtjejer. De kanske faktiskt är som jag. Om man har en stor byrå full av träningskläder, varför inte ta de som passar ihop? Man måste ju ändå välja plagg för plagg.


Jag förstår mer och mer. Med ett undantag. De som sminkar sig innan träningen. Jag kan acceptera det om de kommer direkt från jobbet och inte orkar sminka av sig innan de går ut till gymmet. Det är okej. Jag kan förstå om det händer då och då, men att komma sminkad till gymmet klockan 10 en lördagsförmiddag? Hur tänker ni där, tjejer? Jag förstår inte. Jag kanske inte måste förstå men jag är nyfiken på hur ni tänker. Skicka gärna en kommentar eller tweet om ni har någon förklaring.

För att summera:
Matcha kläder - jag förstår.
Matcha assessorer - jag förstår.
Sätta upp håret - enligt mig ett måste om man har långt hår! Praktiskt framför snyggt.
Sminka sig - jag förstår inte.

Såhär ser jag ut efter en hård planka:

 


Handskar från mmsports.se och halsband från shop.healthaholic.se och sport-bh från stadium. Om ni undrar så är mina skor gråblåa med orange skosnören...

Träningsdagboken 7 november 2013

Publicerad 2013-11-07 20:27:00 i Träning,

När Madicken på Junibacken vaknar en morgon säger hon "idag känner jag livet i mig". Lillasyster Lisabet undrar hur det känns. "Det är när allt bara är härligt", svarar Madicken.

Jag har haft en dag då jag verkligen känt livet i mig. Jag vill noggrant påpeka att jag inte alls studsat omkring på rosa moln och fnittrat mig genom dagen. För mig finns det två sorters "känna-livet-i-mig". Det ena är såklart den dag som jag gissar att de allra flesta tänker på först. Den där dagen som bara händer lite då och då. När man vinner pengar, träffar en kärlek för första gången, blir erbjuden den där drömlägenheten eller något annat extraordinärt händer. De dagarna är fantastiska! Men sedan finns det vardagarna. Av de här två sorters dagarna finns ju vardagen i allra flest exemplar. Hur ofta vinner du en större summa pengar och hur ofta har du en vardag som alla andra? Därför försöker jag att få in så många "känna-livet-i-mig" dagar även i vardagarna. Idag fick jag till en sån!

Jag gick upp tidigt och hängde på låset till simhallen. Tog tusen meter simning i lugn och ro. Morgonlöpning i all ära men det här är skönt på ett annat sätt. En annan sorts terapi. En lugn sorts träning, utan musik, utan radioprogram, utan sällskap. Bara jag och tankarna i ett lugnt tempo. Efter detta tog jag en skön dusch med lyxigt schampo som gjorde håret väldigt mjukt och glansigt. Sen tog jag mig iväg till jobbet. Åt en rejäl frukost (den jättesmörgås jag tänkt äta till lunch eftersom jag var riktigt hungirg redan i simhallen) och satte igång med dagens jobb. Jobbade på så in i bomben att jag till slut insåg att jag måste äta något om jag ska få i mig något innan träningen. Då var klockan 15-15:30. Det är så skönt med de dagar där jag får grotta ner mig i något, utan att bli avbruten, som gör att tiden bara flyger iväg. Jag tryckte i lite kvarg-keso med musli och banan och fortsatte att jobba en stund till. Sedan tog jag mig hem och iväg till gymmet. Där gjorde jag ett rejält axel- och armpass, svettades och kände "brännet" i musklerna. Det är ju så härligt!
En timme senare var jag hemma igen. Tog en snabbdusch och stekte bejkon och blodpudding. Nu är jag väldigt mätt och väldigt trött. Trött på ett skönt sätt. Såhär är dagar när jag känner livet i mig. Jag börjar dagen med träning, fortsätter den med roligt jobb och avslutar den med mera träning och god mat. En liten stund i soffan och sen lägga mig tidigt i vår gudomligt sköna säng. För att sedan somna, vakna och börja om igen från början.

Alla dagar kan inte vara såhär. Det rör till sig på jobbet, man behöver ta en vilodag, man blir sjuk, man får saker som kommer emellan. Men man kan sträva efter att känna livet i sig lite grann varje dag. Några timmar om dagen i alla fall. Man kan inte ha för många såna här vardagar. Det finns inget "less is more" när det gäller att känna i livet i sig. Jag är helt övertygad om att man blir lyckligare och lugnare om man känner livet i sig ofta jämfört med sällan.

Gör dig själv en tjänst. Gå inte och vänta på de speciella dagarna som ska få dig att sväva på moln. Skaffa moln och gör varje dag lite speciell.
 
 

Om

Min profilbild

Jennifer

Tränar, främst löpning och styrka. Jag vill öka distans, hastighet, springa off-trail och bli superstark.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela