Jennifers träning

Träningsdagbok och tankar om träning och kost!

"En mil var femte timme"

Publicerad 2013-10-12 21:25:00 i Träning,

Från början till slut, då?


Jag gick och la mig klockan 21. Att jag inte skulle somna visste jag om. Men det var värt ett försök! Jag lyckades somna till eftersom jag vaknade av väckarklockan.
Klockan 23:50 går jag iväg till gymmet. Jag är, till min förvåning, inte ensam där. Medan jag är där går det cirka åtta personer och två till kommer när jag ska gå… Det gör mig glad att se att fler tränar på "obekväma tider". Jag tar mig i alla fall upp på löpbandet. Jag hatar löpband. På TVn går en film jag sett förut och jag försöker att fokusera på något annat än att jag springer när jag är som tröttast på dygnet… Jag tar de första fem kilometerna i 6:00-tempo. Ökar sedan till 5:42-tempo och de sista 500 meterna tar jag i 5:13-tempo. Sluttid 58:14.
Går hem, äter en chokladboll, tar en dusch och försöker somna om.

Jag sover inte mycket. Det är svårt att varva ner, det är många människor utanför som för oväsen och sirener som låter. Men jag lyckas till slut och vaknar klockan 4:40 för att gå iväg igen. Jag gör samma upplägg som sist. Start i 6:00-tempo. Sedan ökar jag till 5:42-tempo vid 5-8,5 km. 8,5-9,5 går i 5:27 och sista 500 meterna i 5:13-tempo. Nu var gymmet däremot tomt. Jag lyssnade på "Quiza med P3" och lyckades stå ut med tristessen att bara stirra på siffror eller in i väggen… Sluttid: 57:57. Fick skavsår av dragkedjan på tightsen och känningar i vänster baksida lår.
Hem igen och trycka i en halvliter sportdryck, två chokladbollar och en kapsel aminosyra. Ännu en dusch och ner i säng.

Vaknar vid halv tio och kliver upp. Dags att ta tredje milen. Den här gången utomhus - i solsken! Jag tar mig in till centrala Göteborg och följer vattnet hem igen. Jag får till 52 meter höjdstigning och medeltempo på 5:40. Sluttid: 56:37. Det var något kallt ute. Jag skulle tagit på en buff om halsen och kanske en jacka ändå. Underställströjan blev kall när den blev blöt. Börjar få skavsår i ljumskarna och ännu mer ont i baksida lår och lite mer i benhinnan än innan. Jag har haft ont i vänster benhinna ett tag, så det är ingen överraskning.
Kommer hem till sambo och hans vän som är på besök. Tar en dusch, kaffe, en liter sportdryck, två bananer, två chokladbollar och salta pinnar. Här hade jag egentligen tänkt äta lunch. Sambon hade handlat hem det jag bad om (hambrugare och bejkon så att jag skulle kunna välja mellan blodpudding och bejkon eller börjare), men jag var inte minsta sugen på något av det. Sparas till lunch imorgon!

Jag började bli riktigt trött vid halv två. Var nära att somna på soffan vid två men höll mig vaken. Jag kladdade på liniment på vänster benhinna och tog samma tur, till Göteborg och tillbaka, klockan 15. Betydligt varmare och underställströja var precis lagom. Att jag får energi av den här solen och vackra hösten behöver jag kanske inte förklara? Trots att det var samma runda fick jag den här gången ihop 75 höjdmeter. Medeltempo på 5:51 är okej. Sluttid 58:28 och den långsammaste intervallen. Efter den här intervallen åt jag tre chokladbollar, en halvliter sportdryck, en kapsel aminosyra och mera salta pinnar. Sen ännu en dusch.

 

 


Jag kan tillägga att jag efter alla intervaller frusit riktigt ordentligt! Speciellt baksida lår, som jag började få ont i vid andra intervallen, kändes riktigt kall. Efter den här fjärde intervallen la jag vänster baksida lår på en spikkudde. Höger baksida fick också en liten sväng.

 

 



Innan den sista intervallen hann jag halvsova en timme ungefär, på soffan, framför en film. Välbehövligt! Sedan vaknade jag, drack kaffe och åt en chokladboll till. Då var det två timmar kvar till start av sista intervall. Jag gjorde samma sak igen. Spikkudde en stund innan, benhinna fick liniment och även stödstrumpor. Nu blev det underställströja och vindjacka. Kastade dock vantar och halsbuff innan jag gick ut. Jag tänkte "det är lika varmt nu som vid kl 10 och jag får inte låta mig luras av mörkret". Det var rätt beslut. Det hade blivit för varmt. Jag tog en "runt-runt-runda" där jag körde när jag sprang "fem kilometer var tredje timme", nere i industriområdet. Men nu fick jag såklart ta den två vändor, och en liten extrarunda i bostadsområdet där jag bor för att få ihop alla 10 kilometer. Medeltempo 5:31! Snabbaste intervallen av alla. Sluttid: 55:14. Riktigt nöjd avslutade jag med att köpa alkoholfri öl (men två kalla låg redan i kylen och väntade) samt pizza. Jag har ätit halva pizzan, druckit en av ölen och duschat. Sitter nu i tjocka mjukiskläder, fryser lite fortfarande och väntar på sambon som ska komma hem från jobbet.

En helt okej dag. Men fy tusan, vad det tar på kroppen att sova lite, knappt kunna äta och att starta igen, igen och igen… Nu ska jag ta ännu en öl. God kväll!

Träningsdagboken 3 oktober 2013

Publicerad 2013-10-03 20:25:00 i Träning,

Grispass. Jobbigt. Tungt. Men alldeles, alldeles... Underbart!

Jag pallrade mig iväg. Skippade buff, vantar och pannband. Solen sken och det var inte så blåsigt. För att hålla programmets pass så nära som möjligt tog jag spårvagnen till Slottsskogen, så att uppjoggen inte skulle bli alltför lång. Två kilometer uppjogg. Tack vare Google och Twitter förstod jag att det borde gå att springa på Slottsskogsvallen, en idrottsplats med löpbana utomhus. Jag joggade dit men hade lite svårt att hålla tempot långsamt. Jag var antagligen ganska överpeppad av nervositet, solen och underbara Slottsskogens höstfärger! Jag blev extra peppad av alla andra löpare och cyklister. Det är härligt att se att fler kommer ut och njuter.

Jag kom fram till Slottsskogsvallen. Det var två löpgrupper där. Jag och två personer till verkade springa utanför dessa grupper. Jag tänkte "om ingen säger åt mig att gå är det okej att jag springer här". Och ingen sa något. Jag skulle hålla en riktfart på 4:10 per 400-metersintervall, ha 60 sekunders ståvila mellan och göra åtta stycken. Jag har riktigt dålig koll på min Garmin Forerunner 210s funktioner men jag använde "lap"-knappen och det verkar ha funkat hyfsat. De första intervallerna gick i 3:58, 4:01, 4:06 och 4:09. Det började bli jobbigt… De sista fyra gick i 4:10, 4:10, 4:09 och 4:12. Det var jobbigt! Den jättehöga pulsen kom tidigare och tidigare i varven. Benmusklerna kändes däremot okej hela vägen. Det är tvärtemot hur det var när jag träffade min sambo för snart två år sen. Då tog musklerna slut långt innan konditionen dog. Ironiskt.

Nerjoggen blev bara 1,76 km till spårvagnen. Det roliga med nerjoggen är att det känns som att det går i snigelfart och är jättelätt när det går i "vanlig" fart. Men jag ville inte springa mer än till vagnen. Jag tyckte att jag gjort nog. Jag stänger dagens träning på 7,55 km och 45:01 minuter. Jag tar även med mig en skön insikt i att det gick hyfsat snabbt att komma ner i puls. Pulskurvan känns okej ändå… OJ! Jag kom upp i högsta uppmätta puls någonsin! Jag har gissat att min maxpuls är 197, men det kom jag upp i idag. Så det kan ju inte vara max. Jag levde, kräktes inte och kunde stå upp hela tiden. Jag har nu ökat maxpulsen i Garmin till 199 slag/min. Får se om jag någon gång kommer upp i det…
 
 
 

Pengar rullar ut...

Publicerad 2013-10-02 19:24:00 i Träning,

Här kom anmälningskoden till Ultravasan. 1 350 kronor. Jag kan erkänna att det är på gränsen till för dyrt. Men jag betalar. Förra veckan anmälde jag mig även till TEC 50 miles. 600 kronor. Varför gör jag detta?

 

Jag har en enda hobby: träning. Det jag behöver för den hobbyn är en kropp som är full av bra energi samt utrustning i form av gymkort, löparskor och träningskläder. Här lägger jag mina pengar.

Jag funderar sällan över kostnader för bra mat. Ekologiskt går före det mesta. Det innehåller mindre "gifter" och kostgjorda ämnen än i "vanliga" råvaror. Jag äter det jag vill ha, det jag tycker är gott och det jag vet att min kropp mår bra av. Mycket grönsaker, lite kött. Någon gång i veckan unnar vi oss take out. Efter ett hårt träningspass kan jag unna mig en riktigt stor och fet pizza. Sitter jag stilla en hel dag äter jag kanske bara en sallad. Balans. Rätt sorts energi vid rätt tillfälle - utan pekpinnar! Men ett exempel på att jag prioriterar bra mat och bra energi är att jag ofta unnar mig extra god frukt. Det kanske är dyrt med passionsfrukt men livet är för kort för att låta bli. Jag vill leva gott. Jag går gärna loss i grönsaks- och fruktavdelningen. Här finns inga stopp!

 

I morse sprang jag ut klockan sju. Solen skulle just gå upp och det var ungefär 2-3 plusgrader ute. Igårkväll shoppade jag ny löparjacka. Ändå tvekade jag om jag skulle ta den på mig på morgonen. Jag ville spara den lite "så att den inte blir så sliten". Vad är det för trams?! Livet är för kort för att "spara" fina saker. Jag köper saker för att de ska användas. Jag lägger mycket pengar på träningskläder, coachning, gymkort, startavgifter och resor till lopp. Men det är också det livet jag vill leva. Självklart är det bra med en buffert om något skulle hända, men pengar ska inte samlas på hög. Man tjänar dem för att kunna spendera dem på saker man mår bra av. På samma sätt kände jag när jag sprang med min för stora och utslitna buff från förra vintern. Jag behöver nya. De jag har sitter inte bra och fyller därmed inte sin funktion. Jag har dessutom för få och jag vägrar att avstå ett löppass utomhus för att jag inte har utrustning. Jag priortierar min träning i de flesta lägen, även när det kommer till min budget. Det går mycket pengar hit. Men det får så göra.

 

1 350 kronor är i mesta laget för ett lopp. Det tillkommer ju dessutom resa och boende. Men jag kommer antagligen bara att springa just det loppet den enda gången. Första gången det arrangeras. Och jag kan liksom inte riktigt låta bli. Min enda hobby får kosta mig det lilla som blir över när tak över huvudet är betalat. Jag prioriterar det.

Om

Min profilbild

Jennifer

Tränar, främst löpning och styrka. Jag vill öka distans, hastighet, springa off-trail och bli superstark.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela