Jennifers träning

Hej och förlåt. Jag är inte så väldigt närvarande i bloggform just nu. Jag är desto mer närvarande i livet.

Såhär går det just nu:
Efter personbästa på milen var jag trött. Jag körde lite gym och ett långpass på söndagen efter. 23 kilometer i underbart Göteborgsväder. Men lite tungt var det. Benen var inte riktigt sugna på att springa, men energin från solen var underbar så jag tuggade på...

Sen var det måndag och lite jobb igen, en halv dag. Benmos på morgonen och så fick jag för mig att springa hem i lunchtid. Oj, vilka trötta ben! Det var verkligen de tyngsta löpstegen på länge.

När jag i går morse körde morgonpasset för överkroppen värmde jag upp i roddmaskinen. Då kände jag hur den stora sätesmuskeln "ploppade" vid varje roddtag. Träningsvärk, jo, jag tackar. Muskeln var en enda klump. Men överkroppen kunde jag ta ändå. Tänkte vara med på AktiRuns intervaller men med den träningsvärken skulle jag inte komma långt. Så jag vilade resten av dagen.

I morse tog jag löparryggan till jobbet. Det gick inte jättesnabbt och var inte jättejobbigt. Det hade tydligen snöat i natt och regnat imorse. Förrädiskt halt av snöslask på vägen, men jag klarade mig från att halka. Kom fram pigg och glad med blöta skor.

Efter jobbet tog jag på min löpargrejerna igen (ja, rena kläder men blöta skor...) och gjorde mig redo för korta intervaller. Uppjogg cirka tre kilometer. Sen maxfart i 30 sekunder, vila i 15 sekunder och sedan på det igen. Så körde jag fram och tillbaka medan bilarna på motorvägen susade förbi bredvid mig... Jag dog nästan. Maxpuls 199 slag/minut. Jag körde bara sju intervaller, sen fortsatte jag de sista två kilometerna hem. När jag kom hem var jag faktiskt lite hög.

Nu har jag duschat, ätit middag och strax är tvättmaskinen klar. Livet på en pinne! Odramatiskt och underbart.