Jennifers träning

Det finns två aspekter av det här. Den ena är den fullständigt vidriga "skvallerpressen" som tar superspinkiga kändisar på stranden, zoomar in en enda liten, liten valk eller cellulit och skriver "hon är tjock". Ofattbart.
Den andra sidan är kändisar och helt vanliga människor som ska deklarera att det minsann inte alls är något fel med att ha en lite degig mage eller stor rumpa. Ibland får jag känslan av att övervikten mer och mer ska normaliseras och accepteras. "Vanliga kroppar" ska fram i ljuset. Och nej, det är väl inget fel i det egentligen. Problemet är bara att "vanliga kroppar" idag skulle behöva tappa ett par kilon. Jo. Så är det. Enligt statistiken är varannan svensk överviktig, så varannan "vanlig kropp" har ett par kilo för mycket på sig. Och som vanligt när jag skriver något kan du lägga ner det där med "men jag då, som har massa muskler" eller "men jag då, som ändå tränar och äter bra". Jag generaliserar.

En del säger att de bär på trivselkilon. Vad är det? Är det kilon man trivs extra bra med? Exakt vilka kilon är det? Nummer fyrtio eller de tre kilon din rumpa utgör? Nej, det är antagligen kilon du fått eftersom du levt ett "trivselliv". Eller har jag fel? Och nej nej, träning är allt annat än trivsel. Träning är skitjobbigt. Träning ska vara skitjobbigt. Alltså är trivselkilon ett resultat av ett liv med lite för mycket mat och lite för lite träning, eller missförstår jag nu?
Men jag tycker att det finns en poäng här; Det är kilon du fått för att du levt ett trivselliv men är det kilon du trivs med? Nej, däremot verkar det finnas en väldig massa människor som tycker att man ska trivas med sina extrakilon. "Vanliga kroppar" har extrakilon och det är inget att skämmas över! Eller?

Let's face it. Övervikt är dåligt. Punkt. Börja inte prata bort det. Inse det. Inget tjafs om att man duger som man är eller att det inte är fel med lite mage. För de flesta är det fel. De flesta skulle behöva bli av med sina extrakilon och därigenom må lite bättre. Oavsett hur det ser ut. Oavsett om det är en platt eller degig mage. Många skulle behöva mer muskelmassa och mindre fettmassa - för att må bättre. Istället för att bekräfta att det är okej att väga lite för mycket, lägga sig i soffan och dricka ett glas vin på kvällen, kanske vi skulle hitta något ödmjukt och snällt sätt att säga "nej, ta ett träningspass istället för soffan och vinet så mår du bättre". Istället för att heja på personer som hävdar att det minsann är normalt med lite extra mage kanske vi ska fundera på om vi verkligen tycker det eller om vi tycker det för att vi själva har lite extramjuk mage och det är det bekväma sättet att tänka?

Nej. Man behöver inte vara jättesmal eller jättemuskulös. Men kom inte och försök intala mig om att det är okej att vara överviktig bara för att det är normalt. Eller att det är okej att vara överviktig bara för att det inte är hälsosamt att vara supersmal.