Jennifers träning

Jahapp, så var man opererad också. Sjukskriven till och med den andra april och ingen flygning till Stockholm den första. Till den som funderar kring om man kan flyga om man är gipsad kan jag meddela att jag fått okej från läkare att flyga eftersom jag går på (ska gå på men gör inte) blodförtunnande medicin och bara ska flyga en kort sträcka.
Men, som sagt. Opererad. Det var inte så farligt som jag tänkt det. Gjorde dock galet ont på kvällen och igår när bedövningen hade släppt. Då knaprade jag istället smärtstillande som jag mår illa av. Idag är det bättre.
Jag kan dock inte ta mina sprutor som ska tunna blodet. Men jag, amatören som inte vet ett skräp, tror inte att det är så jättehög risk för blodpropp så jag är ganska lugn. Nu börjar jag kunna röra på foten utan att skrika av smärta så nu cirkulerar det ju blod dit ner på regenbunden basis.
Jag har fått en metallplatta och skruvar inskruvade i vristen. Den ska sitta där tills jag dör eller tills jag får besvär av den. Gipset ska sitta i tre veckor, sen ska jag tillbaka och byta gips och sedan gå med det i ytterlgare tre veckor. Inte ett dugg frustrerande eller jobbigt....

Annars då?
Jag jobbar i den takt jag orkar hemifrån. Gör det mest akuta och sen det jag orkar. Moster Elin kommer ner och hälsar på mig i helgen. Hon ska få handla åt mig, hoppas att hon ställer upp på det.
Kollegorna i Sthlm skickade en liten påse godis och kort om att jag ska krya på mig. Himla gulligt!
Det är inte alls fint väder och jag vill inte alls gå ut under den klarblåa himlen och sitta i de ungefärliga 15 plusgrader som råder. Nej, varför skulle jag vilja det? Kanske blir så imorgon dock. Med moster. En kort bit måste jag ju orka med att promenixa...

Nu ska jag fortsätta kolla på dåliga svenska kriminalfilmer för det är det jag gör när jag är sjuk.
Over & out.