Jennifers träning

Det kanske inte ens är ett ord. Rättstavningsprogram vill inte känna till det på varken svenska eller engelska. Men visst är det en bra grej? Pre rehab. Förebyggande grejer. Detta svintråkiga skitgöra! Men så jädra viktigt. Det är inget nyårslöfte men ett nyårsmål: Skadefritt 2015.

 

Jag ligger där på yogamattan nästan varje kväll. Det rullas på trigger rulle. Det gör ont, men mindre ont än det gjorde i början. Det blir bättre. Det fyller sin funktion. Jag går över till mina prehab-övningar. Det lyfts ben, det squatas och det lyfts röv. Det är varken jättejobbigt eller jättelätt. Det svåraste här är att flytta mig från soffan till mattan. Det här gör jag precis innan läggdags och då är jag ju inte supersugen på att röra kroppen, alls. Men det här handlar inte om att vilja. Det här är bara att göra. Det är här jag skapar förutsättningar för att skapa förutsättningar till att gå i mål i Mora. Jag tränar för att kunna träna för att vinna. Är ni med? Prestationer kräver träning och ju större prestationsmål desto mera träning. För att kroppen ska klara av all den träning jag gör behöver den prehab. Vissa områden av min kropp är klenare än de bör vara. Vissa områden slits mer än andra och måste därför få lite extra kärlek och träning. Det är vad prehab handlar om. Se dina riskområden och supporta dem. Rehabba regelbundet de saker du riskerar att skada, så att du slipper skadan, träningsavbrottet och den faktiska rehaben.

 

Jag ligger där på yogamattan och tänker ”va fan, hur tråkigt är inte det här?!”. Sen inser jag att det här är en livslång grej. Övningarna kanske kommer att ändras, men själva grejen ska jag hålla i. Det handlar om att hålla min kropp frisk och stark. Att den ska orka träna. Att den ska må bra. Hela jävla livet. För att det ger mig livskvalitet att träna och ha en stark kropp. Jag vill göra det hela livet. Jag vill inte behöva pausa, backa och börja om på grund av en skada när det bara tar en halvtimme om dan, framför tvn. Att byta soffan mot mattan en halvtimme i utbyte mot att vara skadefri, kunna och orka leva precis det liv jag vill. Vad tusan är det jag gnäller om?! Vad är en halvtimme om dagen att gnälla om? Det är ju knappt ens jobbigt.

 

Jag ligger där på yogamattan och inser att det här är en del av min kvällsrutin. En timme innan läggdags (vanligtvis runt kl 20 på kvällen) sätter jag igång med det här:

-Packa inför morgondagen, om packning behövs. Transportjogg är ett klassiskt exempel där det gäller att tänka igenom en stund så att man inte råkar komma fram till jobbet utan rena underkläder.

- Lägga fram kläderna till morgonträningen i vardagsrummet. Så att jag slipper tända lampor och väcka sambon när jag tassar upp tidigt.

- Rulla på trigger rulle. Rulla. Stretcha.

- Prehabba. Gör, bara gör.

- Stänga av sociala medier. Säga god natt och hejdå.

- Tvätta av fejset.

- Göra rent och borsta tänderna.

- Läsa lite i en bok.

- Sova.

 

I princip varenda dag avslutas såhär. Kanske i resten av mitt liv. Vissa vanor finns inte anledning att ändra på.