Rulltrappornas vara eller icke vara
Nu bor ju jag i Göteborg, där kommunaltrafiken går ovan jord, utan trappor upp och ned till transportmedel. Så egentligen är det none of my business att rulltrapporna till flera tunnelbanestationer står stilla sedan igår. Men det väcker en del tankar hos mig.
Vem kom på rulltrappan? Hur gick tankegången? Varför behövdes rulltrappor när hissen fanns? Trodde folk att det skulle gå snabbare? Eller. Okej. Jag har varit i tunnelbanestationen Duvbo (när den hette det) som har en enormt megalång rulltrappa. Jag kan köpa att det ska vara en rulltrappa där. Det hade tagit ett par minuter att gå uppför. Å andra sidan inget fel i det? Det är väl bara att gå hemifrån lite tidigare? Men jag, som tränar en hel del, orkar knappt gå hela rulltrappan upp. Jag anser ändå att jag är hyfsat vältränad. Om jag knappt orkar kanske det kan vara legitimt med rulltrappa just där? Men det här fåniga med korta rulltrappor som det går snabbare för mig att gå bredvid än att stå stilla i – vad ska vi med dem till?!
Jag tänker nog på T-centralen från någon av linjerna upp mot pendeltågstunneln. Det är en jättekort rulltrappa. Eller Rådmansgatan upp mot Tegnérgatan. Superkort. Varför finns det rulltrappa där?
Min gissning är att det var en god idé som sen spårade ur och överanvändes. Från att ha varit ganska nödvändigt, som i Duvbo, till att bli bekvämt, som vid Rådmansgatan. Å tredje sidan – var går gränsen för när det ska vara en rulltrappa och när det ska vara en trappa + hiss? För absolut ska det finnas alternativ till trappa. Gamla, handikappade, människor på kryckor, ensamma personer med barnvagn osv osv osv. Självklart ska de kunna åka tunnelbana! Men de här latmaskarna, som har fått in en ful vana att stå i trappan för att det är bekvämt – behöver vi inte sparka dem i rumpan lite? Aktivera den där stora muskeln där bak och gå istället?!
Hade det fått plats mer människor i vanliga trappor än i rulltrappan? Knappast, va? Marginellt i så fall, där handtagen finns idag. Var man går upp och var man gå ner kan man skärma av med ett räcke och tydliga pilar – således behöver folk inte krocka om de inte måste. Snarare blir det mindre väntetid på rulltrappan om man istället kan använda det tomma utrymme som är ”nedåt” om ingen går där (istället för att en rulltrappa med en person i ska ta upp hela utrymmet).
Jag återkommer till ”varför”? Nu när vi ser hur rulltrappor bara spär på den här vardagslatheten, är det inte dags (speciellt nu när rulltrappor med tvång stängs av) att vi frågar oss om de verkligen ska vara kvar överhuvudtaget? Vilka effekter fick de här dagarna utan rulltrappor? Hoppade folk över att åka tunnelbana två stationer eftersom de skulle behöva gå uppför långa rulltrappor och istället valde att gå en bit ovan jord? Tog folk bussen? Cyklade folk? Stannade folk hemma från jobbet? Min förhoppning är det första, eller att folk insåg att det inte är så himla hemskt att gå i några trappor. Mardrömmen är att folk som inte behöver det åker hissen. Det vore fasiken skamligt och jag hoppas att den som gör det (för det är alltid någon) skäms rejält och funderar över hur den personen lever sitt liv och hur personen mår som inte orkar gå i en trappa.
Om man vill kan man ju dra till med aspekten elförbrukning. Vad hade hänt om vi plockade bort de rulltrappor som faktiskt inte behövs?
Ja, det här funderar jag över på en tisdagskväll...
Vem kom på rulltrappan? Hur gick tankegången? Varför behövdes rulltrappor när hissen fanns? Trodde folk att det skulle gå snabbare? Eller. Okej. Jag har varit i tunnelbanestationen Duvbo (när den hette det) som har en enormt megalång rulltrappa. Jag kan köpa att det ska vara en rulltrappa där. Det hade tagit ett par minuter att gå uppför. Å andra sidan inget fel i det? Det är väl bara att gå hemifrån lite tidigare? Men jag, som tränar en hel del, orkar knappt gå hela rulltrappan upp. Jag anser ändå att jag är hyfsat vältränad. Om jag knappt orkar kanske det kan vara legitimt med rulltrappa just där? Men det här fåniga med korta rulltrappor som det går snabbare för mig att gå bredvid än att stå stilla i – vad ska vi med dem till?!
Jag tänker nog på T-centralen från någon av linjerna upp mot pendeltågstunneln. Det är en jättekort rulltrappa. Eller Rådmansgatan upp mot Tegnérgatan. Superkort. Varför finns det rulltrappa där?
Min gissning är att det var en god idé som sen spårade ur och överanvändes. Från att ha varit ganska nödvändigt, som i Duvbo, till att bli bekvämt, som vid Rådmansgatan. Å tredje sidan – var går gränsen för när det ska vara en rulltrappa och när det ska vara en trappa + hiss? För absolut ska det finnas alternativ till trappa. Gamla, handikappade, människor på kryckor, ensamma personer med barnvagn osv osv osv. Självklart ska de kunna åka tunnelbana! Men de här latmaskarna, som har fått in en ful vana att stå i trappan för att det är bekvämt – behöver vi inte sparka dem i rumpan lite? Aktivera den där stora muskeln där bak och gå istället?!
Hade det fått plats mer människor i vanliga trappor än i rulltrappan? Knappast, va? Marginellt i så fall, där handtagen finns idag. Var man går upp och var man gå ner kan man skärma av med ett räcke och tydliga pilar – således behöver folk inte krocka om de inte måste. Snarare blir det mindre väntetid på rulltrappan om man istället kan använda det tomma utrymme som är ”nedåt” om ingen går där (istället för att en rulltrappa med en person i ska ta upp hela utrymmet).
Jag återkommer till ”varför”? Nu när vi ser hur rulltrappor bara spär på den här vardagslatheten, är det inte dags (speciellt nu när rulltrappor med tvång stängs av) att vi frågar oss om de verkligen ska vara kvar överhuvudtaget? Vilka effekter fick de här dagarna utan rulltrappor? Hoppade folk över att åka tunnelbana två stationer eftersom de skulle behöva gå uppför långa rulltrappor och istället valde att gå en bit ovan jord? Tog folk bussen? Cyklade folk? Stannade folk hemma från jobbet? Min förhoppning är det första, eller att folk insåg att det inte är så himla hemskt att gå i några trappor. Mardrömmen är att folk som inte behöver det åker hissen. Det vore fasiken skamligt och jag hoppas att den som gör det (för det är alltid någon) skäms rejält och funderar över hur den personen lever sitt liv och hur personen mår som inte orkar gå i en trappa.
Om man vill kan man ju dra till med aspekten elförbrukning. Vad hade hänt om vi plockade bort de rulltrappor som faktiskt inte behövs?
Ja, det här funderar jag över på en tisdagskväll...
