Jennifers träning

Det vi gjorde igår var att inspektera nuläget. En "nollmätning" som jag kallar det. "Nulägesanalys", kanske man också kan säga? Det gick ut på att se vad som finns i min första ruta. Min startpunkt. Identifiera svagheter, skevheter och ömma punkter. Att höfterna var "risiga" visste jag om. Magmusklerna hoppades jag skulle vara okej, men med allt prat om inre och yttre så var jag väldigt osäker...

Han började med att bara kolla på hur kroppen såg ut då jag stod upp. Lite sisådär. En del att jobba på. Sedan fick jag lägga mig på en massagebänk och så började han trycka på mina ben. Aj! Lagom stelt. Mycket att jobba på. Sedan kollade vi rörligheten i kroppen. Mycket att jobba på. Väldigt ojämnt mellan vänster och höger ben. På ena sidan ska rumpan stärkas och sträckas och baksida lår ska bli rörligare medan rörligheten i baksida lår var helt okej på andra sidan men rumpan var stel... Om jag sprungit och snedbelastat ett tag? Eventuellt... Jag ska även börja rulla mina vader. Jag springer ganska mycket på framfoten men stretchar eller masserar aldrig vaderna. De är muskliga men stela.
Jag har hyfsat bra magmuskler ändå. På mitten. De inre musklerna är med mig - skönt!

Därefter var det dags att prova hur jag gör med den här koppen och dess skevheter. Hur hanterar jag utfallssteg? Squats? Hur hanterar jag det när jag springer? Fail, fail, fail. Det här svider verkligen i egot. Jag vinglar och vinglar, är skev och "vobblar" mycket när jag springer. Ingen styrsel på knäna som faller inåt i vare steg och höfter och rumpa gör som de själva vill. Hänger och flänger till vänster och höger. Det är inget tvivel om att jag behöver stärka upp mycket - med center på rumpan, upp och ner och runt omkring. Hela det området behöver en massiv uppstrukturering. Så igår fick jag ett första program att jobba med fram till nästa möte på tisdag. Jag tror absolut inte att det programmet är över då - men det kanske kan byggas på med lite mera roliga och jobbiga grejer?
Jag har svårt för det här med att starta långsamt. Jag vill gärna köra åtta pass i veckan, bli tvärslut och se stora resultat på en månad! Men det här är bättre. På lång sikt. Och det är ju den sikten jag har. Åratal framöver. Min kropp ska hålla resten av mitt liv och förhoppningsvis blir det långt. Jag hinner nog gå sönder ändå, på vägen mot döden...

Efter det här mötet sprang jag hem. Det är ganska exakt fyra kilometer. Det tog 21:40 och när jag kom fram var jag slut. Det här maratthonet jag ska springa om en och en halv månad känns tungt...