Jennifers träning

Bröst, biceps, distanslöpning

 

Mina biceps och triceps har nu vuxit ur en av mina blusar. Blusen har "puffärm" och sitter åt runt överarmarna. Men mina armar är nu för tjocka. Jag är inte direkt ledsen över det. Det visar väl bara att jag fått resultat av att pumpande?

I morse pumpade jag upp armarna ännu mera. Brösten också. "Push-ups gives perkier boobs", såg jag för ett tag sedan. Som med så mycket finns fejkredskap. Länge har BH varit en lösning för många. Nu slipper man squatta också eftersom det finns underbyxor med extraröv på. Konstigt - om ni frågar mig! Speciellt eftersom det är så väldigt härligt att gymma, speciellt på morgonen. Döm inte ut det innan du provat!
Efter jobbet var det planerat 10-20 kilometer distanslöpning. Fortfarande träningsvärk i framsidan av låren sedan fredagens (!) gympass. Fortfarande lite tung i magen efter pasta carbonara till lunch. Fortfarande en fnurra på tråden med löpningen och jag skulle helst skippa den helt...

Det är inte roligt just nu. Men så tänker jag såhär... Alla dagar är man kanske inte så himla kär i sin sambo heller - men man flyttar inte isär för det. Den där förälskelsen är olika stark i olika perioder. Håll i en stund till! Det vänder tillbaka igen, lika plötsligt som det vände sig bort. Man kan inte bara ge upp vid första lilla motgång. Hur skulle livet se ut om man gjorde så? Hur många relationer hade avslutats? Hur många jobb hade man sagt upp sig, eller blivit uppsagd, från? Näe. Mera långsiktigt tänkande. Mera kämparglöd och ihåll. Självklart finns det en gräns. Självklart är det bra att lämna både sambo, jobb och sport om det inte vänder efter en längre period. Men vid minsta lilla hinder? Nej.

Så jag tog mig iväg. Upp på Älvsborgsbron och över till hisingen. Egentligen gick det nog för snabbt men förutom distansen 10-20 kilometer var löpningen kravlös. Jag skulle bara springa. Långsamt eller snabbt var skitsamma. Kör på känsla och vilja. Och idag ville jag nog springa lite snabbare än... Fast ändå inte. Det var ju inte jättejobbigt. Kanske uppför broarna men inte i övrigt. Jag höll ett tempo som kändes bekvämt. Jag vet inte varför det känns "för fort"... Planen var att springa bort till marieholmsbron och ta cykelbanan över den, men vid åtta och en halv kilometer kom första hugget på utsidan av högerlåret. Vid tio kilometer insåg jag att det är bäst att vika av vid Göta älvbron och ta vagnen hem. Så jag kom 13,5 kilometer innan jag hoppade på en spårvagn - äckligare än äckligast. Det bokstavligen rann och droppade svett på hela mig. Galet ofräscht!

Kom hem och hämtade mitt paket från mmsports.se. Jag är ingen märkesnörd när det kommer till kosttillskott. Jag vet att BCAA är bra och jag tar det regelbundet, innan morgongym och under långa löpturer. Kapslarna är bra under löpningen men innan gymmet kan jag lika gärna dricka en shake. Så jag har köpt lite pulver. Har testat dem förut och de smakar helt okej.

Innan jag åkte till jobbet i morse beställde jag också två par nya löparskor. En kan aldrig få för många och mina Puma börjar kännas lite slitna trots att de bara är några månader gamla och inte jättemånga mil. När jag kommer hem upptäcker jag det här: